flingawashere

Idag har varit en bra dag! Eller den började mindre bra för vaknade o kände lite panik för o åka iväg till skolan, men tillslut gick ja upp och fixade mig, åt även frukost o kom iväg i tid utan att stressa för enggns skull.

Sen när jag kom fram så kände ja att ja vill byta ner mig ytterligare ett steg, sagt o gjort så en kvart senare gick ja in till mitt nya klassrum och jag kan lugnt säga att de här va de bästa beslutet ja tagit sen ja valde o åka med till Paradyse för några veckor sen! Lärarna o dom som jobbar på skolan tyckte inte ja skulle byta ner mig från Livello 4 till Livello 2b men ingen kan säga åt en vad som e bäst för en själv, jag kände på mig att ja skulle våga öppna mig mer i en miljö som dom kanske ansåg va för enkel för mig, men väl där så kände ja att ja hade kommit helt rätt. Så nu ska ja gå där tills jag åker hem nästa vecka.

Har även haft massa diskussioner i mitt huvud om att gå ut, då när jag fått frågor om nattlivet här i Milano o ja svarat att ja vet inte då jag inte gått ut här öht. Anses man som ensamvarg o kanske även lite tråkig om man har valt, som ja gjort, att inte gå ut o att inte dricka flera ggr i veckan? Jag vet att ja självklart varit sån o ingen sägt nåt, men nu när ja själv valt att tacka nej till att festa, o tackar nej till att gå ut o dricka drinkar så får man undrande frågor tillbaka o folk vill gärna att man har en anledning till att ja inte går ut här. Nästan som man kan få reaktionen "men oj, har du inte gått ut på flera veckor? varför inte? har de hänt nåt? nej gå ut nu o drick några drinkar o ha lite kul!" Men om jag sagt att ja inte vill, varför måste man då nästan försvara sig om varför man har valt de ja nu har valt o dessutom känna sig lite som ett offer o utstött?

Har samhället verkligen blivit sånt så att man ska ifrågasätta ett relativt nyktert o stillsamt liv mot ett mer vardags-alkoliserat o stressigt liv? Jag har ju inte påstått att ja blivit nykterist och att ja aldrig mer ska festa, herregud ja ska ju ut nästa helg då ja kommer hem! Men ja sa ju de redan innan ja åkte hit att, när ja väl e i Milano så kommer ja lägga allt festande o drickande på hyllan ett tag, ja behöver vila upp mig, hitta någonslags balans. Sen för o va helt ärlig så lockar inte klubblivet mig så mycke här, antingen e allt för stureplans-aktigt eller för mycket köttmarknad. jag gillar inte sånt o har aldrig gjort heller. Ingen kan försöka tvinga mig att göra nåt eller tycke om nåt som ja inte vill eller tycker om, för då sätter ja mig på tvären direkt o blir som en tjurig unge.

Snart e min tvätt klar o sen ska ja plugga! För första ggn så ser ja faktiskt fram emot att få hänga upp min tvätt o göra min läxa ^^

Hade bäst alla!

Pussokram/ flingis